Sektionsmöten
På denna sida hittar du allt du behöver veta om Sektionsmöten!
Aktuell information
Sektionsmöten är möten som vanligtvis hålls tre gånger per år och är det högsta beslutande organ som Sektionen har. På Sektionsmötet har alla Sektionens medlemmar lika mycket att säga till om och alla har rösträtt. Det vill säga exempelvis Styrelsen har inte mer makt än någon annan medlem på dessa möten. Sektionens Talman leder mötena och tillsammans med Sekreteraren samt två justerare räknar denne även röster när det är funktionärsval (som främst är aktuellt Höstterminsmöte 2). För att bli insläppt på ett Sektionsmöte krävs det att man är medlem i Teknologkåren och vidare i K-Sektionen. Det krävs minst 30 medlemmar för att ett Sektionsmöte ska vara beslutsmässigt. Mötena brukar vara väldigt mysiga och trevliga och alla medlemmar uppmanas att närvara då hela Sektionen berörs av vad som beslutas där. Det finns en guide (till höger) för hur Sektionsmöten går till och i den finns även en guide för hur det går till om det skulle vara digitalt.
Under våren 2023 kommer ett vårterminsmöte hållas. Då kan det finnas möjlighet att söka vakanta poster (om sådana finns), och lite annat som står listat nedan. Mer information om tid och plats kommer finnas i sektionskalendern.
Till hösten 2023 kommer också två höstterminsmöten. På Höstterminsmöte 1 behandlas informationspunkter, motioner och propositioner där exempelvis förändringar av Sektionens reglemente och policies kan ske. På Höstterminsmöte 2 behandlas infomationspunkter, rambudgeten fastställs och alla funktionärer för 2024 väljs in. Höstterminsmöte 2 brukar även hålla på långt in på nätterna och mat/fika kommer att serveras. Kanske dyker det upp en och annan meme under mötet för att göra den långa väntan genomförbar.
Varmt Välkomna är ni till sektionens möten!
Dokument
Här kommer det dyka upp viktiga dokument när Sektionmöten närmar sig!
Länkar
Här dyker det upp viktiga länkar när Sektionsmöten närmar sig!
Mötesformalia
Mötesformalia
Absolut majoritet – Alla närvarande röstberättigade röstar för ett förslag.
Acklamation – Att rösta via acklamation innebär att talmannen ställer två förslag åt gången mot varandra och mötesdeltagare med rösträtt svarar ”ja” på det förslaget som de röstar för. Man säger aldrig ”nej” vid en omröstning. Det kan handla om två olika förslag (t.ex. A mot B) eller bara ett förslag (t.ex. A) mot avslag.
Adjungera – Att ge icke-ordinarie medlem närvaro-, yttrande- och yrkanderätt. Dvs de får närvara, uttala sig och komma med förslag på mötet. Adjungerade har yrkanderätt.
Ajournera – Att skjuta upp det pågående mötet (till ny dag eller senare tid pga paus).
Enkel majoritet – Mer än hälften av röstberättigade röstar för ett förslag.
Handuppräckning – Att rösta via handuppräckning innebär att talmannen ställer två förslag åt gången mot varandra och mötesdeltagare med rösträtt räcker upp handen på det förslaget som de röstar för. Det kan handla om två olika förslag (t.ex. A mot B) eller bara ett förslag (t.ex. A) mot avslag.
Justeringsperson tillika rösträknare – Person som räknar röster under omröstningar under mötet, samt justerar protokollet tillsammans med talman och sekreterare så att det stämmer överens med vad som hände under mötet.
Jämkning – Drar tillbaka sitt förslag till förmån för ett annat.
Kvalificerad majoritet – Minst 2/3 av röstberättigade röstar för ett förslag.
Motion – Förutskickat förslag som mötet skall ta ställning till. Inskickat av medlem.
Ordningsfråga – Har man en fråga som gäller mötets förfarande så kan man avbryta talarlistan genom att räcka upp handen, säga ”ordningsfråga” och framföra sin ordningsfråga. Streck i debatten, provvotering, ajournering av mötet samt direkta frågor till talmannen angående mötet är exempel på ordningsfrågor.
Proposition – Förutskickat förslag som mötet skall ta ställning till. Inskickat av Styrelsen.
Provvotering – Kan begäras av alla med yrkanderätt. Vid en provvotering röstar man först via acklamation och om det är lika då så sker omröstningen via handuppräckning. Detta resultat är inte giltigt utan används för att ge mötet en bild av hur läget ligger i frågan som diskuteras. Kan användas för att förkorta debatten om det är ett fåtal som diskuterar för eller mot en fråga.
Replik – Replik kan begäras, genom att räcka upp handen och säga ”replik”, om någon nämnt ditt namn och du vill kommentera det. Används oftast för att svara på konkreta frågor som ställts till specifika personer.
Rösträtt – Rösträtt på Sektionsmötet har ordinarie medlemmar av K-sektionen.
Sakfråga – Sakfråga är den frågan man diskuterar, inget annat. Man kan alltså inte räcka upp handen och bryta talarlistan genom att säga ”sakfråga”, utan man måste vänta tills man får ordet via talarlistan.
Sakupplysning – Om det kommer upp en fråga under mötet angående frågan som diskuteras kan man begära sakupplysning. Sakupplysning kan endast begäras när man själv har ordet. Den som känner att hen har ett svar på frågan kan då svara på frågan genom att säga “sakupplysning” utan att ställa sig på talarlistan.
Sluten votering – Att rösta via sluten votering innebär att talmannen ställer två förslag åt gången mot varandra och mötesdeltagare med rösträtt skriver det förslaget som de röstar för. Används framför allt vid personval.
Streck i debatten – Kan begäras av alla med yrkanderätt. Vid beslut om streck i debatten får alla med yttranderätt skriva upp sig på talarlistan. Talmannen drar därefter ett streck i talarlistan och sedan får ingen skriva upp sig igen innan mötet går till beslut. Detta kan användas när mötet tycker att debatten går runt i cirklar. Streck i debatten utgör en ordningsfråga (se förklaring för ”ordningsfråga”).
Talarlista – Talmannen för talarlista för att hålla koll på i vilken ordning folk har begärt, och därmed ska få, ordet. Ordningsfråga, sakupplysning och replik bryter talarlistan och hamnar direkt ”först i kön”.
Votering! – Vid omröstning med acklamation avgör talmanspresidiet vilket förslag som får flest röster. Om man tycker att omröstningen var jämn eller att talmanspresidiet hört fel så utropar man: ”Votering!”. Då kommer omröstning att ske via handuppräckning och rösträknarna kommer att avgöra hur många röster varje förslag fått. Votering måste begäras innan talmannen klubbat beslutet, dvs slagit klubban i bordet.
Yrkande – Ett beslutsförslag som mötet skall ta ställning till.
Yrkanderätt – Får lov att yrka under mötet (se förklaring för “yrkande”)
Yttranderätt – Får lov att säga saker under mötet.
(Åter-)remiss – Skickar tillbaka förslaget (t.ex. en motion) till den som skrev det.
Ändringsyrkande – Ett förslag om att ändra i ett befintligt förslag.
Dagordningen
Dagordningen
Dagordningar till Sektionsmöten ser ofta snarlika ut, men alla punkter är långt ifrån självförklarande. Nedan finns förklaring av vanligt eller alltid förekommande punkter på dagordningen på Sektionsmöten.
TFMÖ – Talman förklarar mötet öppnat.
Tid och sätt – Mötet godkänner tid och plats för mötet, samt att kallelse och handlingar skickats ut på korrekt sätt.
Närvaro och adjungeringar – Närvaro av röstberättigade kontrolleras och adjungeringar görs (Se förklaring till ”adjungera” under Mötesformalia). För att mötet ska få besluta krävs att minst 30 röstberättigade är på plats.
Justering – Val av två personer som ska justera (korrekturläsa) protokollet för mötet samt information om när detta ska vara genomfört. Justerarna räknar också röster under mötet.
Fastställande av dagordning – Mötet godkänner dagordningen. Vid behov kan mötet välja att ändra om i dagordningen.
Anmälan övriga frågor – Om man vill ta upp och diskutera en fråga med Sektionens medlemmar kan man anmäla det under denna punkt. Senare i dagordningen finns en punkt som heter ”Övriga frågor” där dessa sen tas upp och diskuteras. Oftast ligger den i slutet av mötet.
Föregående mötesprotokoll – Föregående mötesprotokoll gås igenom och mötet godkänner att lägga protokollet till handlingarna.
Rapporter – Diverse information som rör Sektionsmötet rapporteras. Till exempel resultat från undersökningar som mötet begärt i beslutsuppföljningen.
Verksamhetsberättelse – Avgående Styrelse presenterar verksamhetsberättelsen för föregående år, alltså hur föregående verksamhetsår såg ut och vad sektionen gjorde under det året.
Bokslut – Avgående Styrelse informerar om bokslutet för föregående år
Revisionsberättelse – Avgående revisorer informerar om revisionen från föregående år och ger en rekommendation i frågan om ansvarsfrihet för avgående styrelse.
Ansvarsfrihet för avgående styrelse – Beslut om att ge avgående styrelse ansvarsfrihet. Beslutet är avgörande för ifall avgående styrelse juridiskt kan ställas till svars för något de utfört under året som de presenterat i verksamhetsberättelsen.
Resultatdisposition – Beslut om resultatdisposition. Avgående styrelse lämnar förslag på hur årets ekonomiska resultat ska disponeras, och mötet fattar sedan beslut om detta.
Val – Val av nästa års funktionärer sker på Höstterminsmöte 2. Val av projektfunktionärer sker även på andra Sektionsmöten närmre inpå projektets start.
Valärenden – Kan förutom ”Val” inkludera information från Valberedningen samt beslut om valförfarande under mötet. T.ex. hur länge kandidater får hålla tal och bli utfrågade.
Fyllnadsval – Sker om det finns vakanta funktionärsposter, till exempel till följd av att en person avsagt sig sin post.
Avsägelser – Här kan personer avsäga sig sin funktionärspost. Styrelsemedlemmar kan endast avsäga sig på Sektionsmöten.
Motioner – Inskickade förslag som mötet ska ta beslut om. Inleds med att motionärerna föredrar sin motion och får svara på frågor från mötet. Därefter presenterar Styrelsen ett motionssvar (Styrelsens ståndpunkt i frågan) varpå mötet diskuterar, för att sedan ta ett beslut om motionen. Alla Sektionsmedlemmar kan skicka in motioner.
Motioner för andra läsningen – Motioner som berör ändringar i Sektionens Stadgar måste röstas igenom på två på varandra följande Sektionsmöten som inträffar under olika terminer. I varje beslut på vardera mötet krävs även kvalificerad majoritet (se förklaring till ”kvalificerad majoritet” under Mötesformalia).
Propositioner – Som motioner fast inskickade av Styrelsen.
Beslutsuppföljning – Mötet kan besluta att uppdra personer eller utskott att utföra speciella uppgifter, till exempel att utföra en undersökning och presentera denna på nästa Sektionsmöte.
Övriga frågor – Punkter som anmälts på ”Anmälan övriga frågor” tas upp.
Meddelande – Blandade meddelanden från personer på mötet.
TFMA – Talman förklarar mötet avslutat
Sponsorer
Swedish 
English